Antal artiklar: 0 st Värde: 0 kr

Produkter

Ingen produkt har lagts i varukorgen.

Utbildningar

Ingen kurs har lagts i varukorgen.
Pris exkl. moms: 0 kr
Inkl. moms: 0 kr

Contact

Kontakta oss direkt eller ring 054-400 11 90

Image CAPTCHA
Skriv in de siffror/bokstäver som du ser ovan i rutan.

Vad händer sen?

  • Ditt ärende behandlas direkt och någon av våra medarbetare kommer att kontakta dig senast följande arbetsdag.
  • Vi bokar in ett personligt möte med dig om du är intresserad av våra tjänster.

Helt säkert!

  • Vi garanterar att dina kontaktuppgifter inte lämnas ut till tredje part.

Lagar och regler

Transport av farligt gods grundar sig över hela Världen på samma system, nämligen FN:s modellregler (UN Model Regulations). När det gäller flyg och sjötransporter så finns det globala regelverk (ICAO-TI och IMDG-koden). För landtransporter kan det variera mellan länder och kontinenter. I Europa har vi gemensamma regler, ADR för väg och RID för järnväg. På andra kontinenter kan man finna specifika regelverk i olika länder, t.ex. som USA (49 CFR) eller Canada (TDG).

Här finner ni sammanfattad information om de olika regelverken. Ni kan också klicka er vidare för att finna regeltexten, var observanta på att det kan finnas ändringstryck, vilka vi också lägger ut så fort de blir publicerade.

 

Lagstiftning (Sverige)

Lagen om tranport av farligt gods syftar till att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom.

Lagstiftningen är tillämplig för transporter av farligt gods, och med begreppet "transport" innefattas förflyttning av gods med transportmedel, samt lastning, lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen. I begreppet "transport" ingår emellertid inte förflyttning av farligt gods som sker endast inom ett område där det farliga godset tillverkas, lagras eller förbrukas.

Lagen (2006:263) om transport av farligt gods

Förordningen (2006:311) om transport av farligt gods

ADR

ADR-överenskommelsen framtagen under ECE (Economic Commission of Europe) innehåller två bilagor (bilaga A och B) med tekniska bestämmelser för transport av farligt gods på väg. Sverige undertecknade överenskommelsen 1974 och den är införlivad i svensk lagstiftning genom Lagen om transport av farligty gods.
Regelverket ADR uppdateras vartannat år och det kom nu en ny utgåva som får börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2017. Observera att det finns en generell övergångstid på 6 månader, vilket innebär att ADR 2015 får tillämpas till och med den 30 juni 2017.

ADR-S 2017 (MSBFS 2016:8)

ADR-S 2015 (MSBFS 2015:1)

Ändringar till ADR-S 2015 (MSBFS 2015:10)

ADR engelska 2017

ADR EN 2017 addendum

ADR engelska 2015

ADR EN 2015 addendum

NYHETER ADR/RID 2017

RID

RID är en bilaga till COTIF, ett avtal om internationella järnvägstransporter. Avtalet tillämpas i Europa och i vissa länder i Afrika och mellanöstern. Precis som ADR så uppdateras RID vartannat år och det kom nu en ny utgåva som får börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2017. Observera att det finns en generell övergångstid på 6 månader, vilket innebär att RID 2015 får tillämpas till och med den 30 juni 2017.

RID-S 2017 (MSBFS 2016:9)

RID-S 2015 (MSBFS 2015:2)

Ändringar till RID-S 2015 (MSBFS 2015:11)

RID engelska 2015

NYHETER ADR/RID 2017

Multilaterala avtal ADR/RID

Syftet med multilaterala avtal är att tillfälligt tillämpa andra regler än de som finns i ADR och RID, exempelvis för att anpassa regelsystemet till nya tekniska lösningar. Ett multilaterala avtal får ha en giltighetstid om högst fem år. Under denna period är avsikten att motsvarande regler ska införas i ADR och RID. I Sverige är MSB behörig myndighet enligt ADR och RID vilket innebär att det är MSB som får underteckna avtal för svenskt vidkommande. För att ett multilateralt avtal ska börja gällamåste, förutom initiativtagaren, minst ett annat ADR- eller RID-anslutet land underteckna avtalet.

De regler som de multilaterala avtalen innehåller kan endast tillämpas vid transport i de länder som har undertecknat avtalen. Vid transport mellan länder måste därför transitländerna också ha undertecknat avtalen. I Sverige är det även möjligt att tillämpa de multilaterala avtal som MSB har undertecknat vid nationella transporter inom Sverige.

Multilaterala avtal undertecknade av Sverige

Lista över multilaterala avtal inom ADR

Lista över multilaterala avtal inom RID

IMDG-koden

IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss. Regelverket arbetas fram av organisationen IMO. Regelverket uppdateras vartannat år (udda år) och har en övergångstid på ett år. Från och med den 1 januari 2017 får de nya bestämmelserna (IMDG-koden, amdt. 38-16) att börja tillämpas, men observera att de regler som trädde i kraft den 1 januari 2015 får fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2017. IMDG-koden införlivas i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods, vilka trädde i kraft den 1 januari 2016.

TSFS 2015:66

IMDG-Code 37-14 Amendment February 2015 

IMDG-Code 37-14 Amendment December 2015

IMDG-Code 37-14 Amendment October 2016

NYHETER IMDG-koden 2017 (Amendment 38-16)

Beställ IMDG-code (38-16) English här

Östersjöavtalet

Östersjöavtalet (Memorandum of Understanding for the Transport of Dangerous Goods on Ro-Ro Ships in the Baltic) är ett multilateralt avtal för transport av förpackat farligt gods mellan Danmark, Tyskland, Polen, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Syftet med avtalet är att underlätta multimodala (väg – sjö – väg) transporter av farligt gods som sker med ro-ro fartyg i Östersjön.

Transportstyrelsens föreskrifter (Östersjöavtalet) (TSFS 2009:131)

Rättelseblad till Transportstyrelsens föreskrifter (Östersjöavtalet) (TSFS 2009:131)

Ändring till Östersjöavtalet (TSFS 2012:5)

Ändring till Östersjöavtalet (TSFS 2013:28)

Ändring till Östersjöavtalet (TSFS 2013:100)

Ändring till Östersjöavtalet (TSFS 2015:73)

ICAO-TI

The International Civil Aviation Organization (ICAO) är ett specialiserat FN-organ som bildades 1944 efter undertecknandet av konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).

ICAO arbetar för att utveckla internationella standarder och rekommendationer inom de 19 bilagorna till konventionen. Arbetet bedrivs med de 191 stater som undertecknat konventionen samt med globala bransch och luftfartsorganisationer.

Annex 18 till ICAO behandlar "safety" och till denna har det utvecklats tekniska instruktioner för transport av farligt gods (ICAO-TI). Det är således ICAO-TI som det hänvisas till genom rättsligt bindande dokument för luftfarten hos medlemsstaterna (i Sverige genom lagstiftningen). Precis som övriga regelverk uppdateras ICAO-TI vartannat år och senast gällande utgåva trädde i kraft den 1 januari 2017.

ICAO:s medlemsstater

Beställ ICAO-TI här

IATA-DGR

International Air Transport Association (IATA) är en Världsomspännande branschorganisation för flygbolag. Idag är cirka 240 flygbolag medlemmar inom IATA och de står för mer än 80% av den totala flygtrafiken. IATA har tagit fram en rad olika standarder och regelverk, bland annat Dangerous Goods Regulations (DGR). IATA-DGR innehåller de krav som fastställts i ICAO-TI, men har dessutom vissa tilläggskrav. Regelverket beslutas inom IATA DGB (Dangerous Goods Board) och uppdateras varje år. Sedan den 1 januari 2017 så gäller den 58:e utgåvan (IATA-DGR, 57th edition).

Revisions to 2017 operator variations as at 26 Dec 2016, Rev 1. 

NYHETER IATA 58th edition (2017)

Beställ IATA-DGR här

49 CFR (USA)

Reglerna övervakas av Pipeline and Hazardous Materials Safety Administration som är en del av US Department of Transportation.

Regelverket baseras på FN:s modellregler, men det finns specifika krav som gäller i USA både när det gäller begränsningar, märkning, dokumentation, utbildning och krav på säkerhetsplaner.

Här finner du 49 CFR

TDG (Canada)

I Canada finns ett särskilt regelverk för transport av farligt gods (TDG). Precis som övriga regelverk så baseras det på FN:s modellregler, men med vissa specifika krav vad gäller begränsningar, märkning, dokumentation, utbildning och krav på säkerhetsplaner.

Här finner du TDG

Säkerhetsrådgivare

Enligt Lagen om transport av farligt gods ska verksamheter som berörs av lagstiftningen ha en utsedd säkerhetsrådgivare. Den som är säkerhetsrådgivare måste ha avlagt ett godkänt prov hos berörd myndighet inom EES. Verksamheten ska sedan meddela till MSB vem de har utsett till säkerhetsrådgivare. Uppgifterna för säkerhetsrådgivaren består dels i att säkerställa rutiner inom verksamheten och att ge de råd och riktlinjer som behövs för att lagstiftningen efterlevs. Vilka som omfattas av kravet om säkerhetsrådgivare samt vilka uppgifter som åligger denne återges i MSB:s föreskrifter om säkerhetsrådgivare för farligt gods.

Här finner du MSB:s föreskrifter om säkerhetsrådgivare

UN model regulations

FN:s rekommendationer om transport av farligt gods (UN model regulations) tas fram av ”the committee of experts on the transport of Dangerous Goods” inom UNECE (expertkommittén för farligt gods inom FN:s ekonomiska och sociala råd). Rekommendationerna arbetas fram med hänsyn till den tekniska utvecklingen, tillkomsten av nya ämnen och material, kraven i fråga om moderna transportsystem och, framför allt, kravet att garantera säkerheten för människor, egendom och miljö. De riktar sig till de internationella organisationer och de länder som berörs av regleringen av transport av farligt gods. Det ska påpekas att de inte omfattar bulktransport av farligt gods till sjöss, vilket omfattas av andra bestämmelser.

Här finner du UN recommendation rev 19 -Vol. 1

Här finner du UN recommendation rev 19 -Vol. 2

Här finner du UN recommendation rev 19 -ändringstryck 1

Här finner du UN recommendation rev 19 -ändringstryck 2

UN manual of Tests and Criteria

UN manual of Tests and Criteria (den så kallade ”Testhandboken) innehåller kriterier, testmetoder och förfaranden som skall användas för klassificering av farligt gods i enlighet med bestämmelserna i del 2 och 3 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods samt av kemikalier med faroegenskaper enligt det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS).

Här finner du UN manual of Tests and Critera 6th rev

Här finner du UN manual of Tests and Critera 6th rev -corrigendum

GHS

GHS är en förkortning för “Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals” och är ett system fastställt inom FN som behandlar klassificering av kemikalier genom olika typer av risker och som föreslår harmoniserade åtgärder att kommunicera risker såsom etiketter och säkerhetsdatablad. Det syftar till att säkerställa att information om de risker som finns med kemikalier ska finnas tillgängliga för att förbättra skyddet av miljö och människors hälsa under hantering, transport och användning. GHS ger också en grund för harmonisering av regler och föreskrifter om kemikalier på nationell, regional och global nivå, en viktig faktor även för att underlätta handeln. Den senaste utgåvan (rev.6) är fastställd att gälla från 2015.

Här finner du GHS rev. 6

Kontakta oss

Behöver du hjälp?
Ring oss direkt!

054-400 11 90